Ullberga biodynamiska mjölkgård

Det nyaste initiativet strax utanför Nyköping håller på söndag den 25/5 öppet hus mellan 13.00-15.30.De kommer berätta om nybygget, drömmarna, verksamheten och var de befinner sig idag.
Fika och ostbitar av Ullberga Gårdsost kommer att bjudas på!

Vägbeskrivning: sväng av från länsväg 53 ca 1 mil NV om Nyköping där det står Limängen på gul skylt. Kör ca 2 km på slingrande grusväg.

Med vänliga hälsningar,
Job och Cecilie Michielsen ‘S Jongers, gårdens nav som arrenderar mark och byggnader och som bor och verkar på gården sen 2011.
Susanne Hedberg, initiativtagare och ägare.
Varis Bokalders, arkitekt.
Thomas och Arne Stenius, mejerister Järna Mejeri.

Administratör sökes

Föreningen söker en ny administratör.
Kontakta Daniel Björklund på daniel@skillebyholm.org eller 070 293 0412.

Du behöver ha vana av och tycka att det är kul att administrera. Spetskompetens inom biodynamik är ej ett krav.
Är det du eller känner du till någon som kan tänkas vara intresserad, kontakta då Daniel.
Tjänsten är på 20 % i en inspirerande miljö.

Annelies Schöneck

Idag för 1 år sen gick Annelies Schöneck bort. Nedan kan ni läsa en artikel som tidigare publicerats i Så- och Skördekalendern.

Annelies SchöneckAnnelies Schöneck föddes i trakten av Hannover, Tyskland. Trots uppväxten i en stad utvecklade hon redan tidigt ett starkt förhållande till naturen. Efter avslutad skolgång började hon arbeta på små och större gårdar för att lära sig olika sysslor som på den tiden tillhörde skötseln av en gård. Ett år på lanthushållsskolan avslutade utbildningen.
Hennes allsidiga kunskaper ledde till en anställning hos den tyska bondeorganisationen i Karlsruhe. Uppgiften var att skapa arbetsbesparande metoder för hårt arbetande kvinnor på landsbygden.
Tiden var 1943 och kriget hårdnade, men livet måste gå vidare. Till exempel pressades och pastöriserades äpplen med moderna redskap som staten ställde till förfogande. Äppelmust var på den tiden något nytt. Den jästa, sura drycken var vanlig men kvinnorna tyckte inte om den. Ett annat problem var gamla köksspisar där ofta eldfasta stenar fattades. Annelies lärde sig grundreglerna i förbränningsteknik och kunde laga spisarna med ett lite arbetslag fram till krigets slut.
Annelies gifte sig och fick en liten gård. 1951 skildes vägarna åt och 1953 kom hon till Sverige. Efter några mellanstationer i Östersund och Vindelns folkhögskola bosatte hon sig i Järna där hon arbetade i 24 år.
På en förfrågan av Biodynamiska Föreningen att utveckla förädlingsmetoder för den lilla eller mellanstora gården började Annelies 1974 med en verksamhet som blev känd under firmanamnet ”Syran”. Olika grenar uppstod av detta initiativ: en ny produktion av mjölksyrade grönsaker, kursverksamhet och bokförlag. Förlaget utger först och främst hennes egna böcker som har blivit kända även utanför Sveriges gränser. En del är översatta till olika språk.
1984 flyttade Annelies till Lunger nära Arboga för att bygga upp en pedagogisk gård. 2001 Såldes gården men Annelies bodde kvar i Lunger. Hennes böcker fick ny aktualitet. Till utställningen på Liljevalchs, ”Trädgård till nytta och nöje” skapade den dåvarande konstnärliga linjen på Steinerseminariet under Arne Klingborgs ledning planscher som synliggjorde viktiga moment i att baka bröd, mjölksyrning av grönsaker och torkningsprocessen.

Artur Granstedt vädjar om hjälp

Nedan en vädjan från Artur Granstedt, mångårig forskare med unika kunskaper. 

”Det var ett stort bakslag när regeringen mitt under pågående projekttid tog bort vårt basanslag till Biodynamiska Forskningsinstitutet som egentligen var helt nödvändigt för att klara vår obligatoriska egenfinaniseringsdel i denna typ av stora EU-projekt (BERAS, red. anm.). Vi lider ännu av sviterna av detta nu när vi tillsammans med våra partners i Östersjöländerna arbetar upp underlaget för att söka anslag till 2015 av EU för nästa steg i vårt Östersjöarbete.

Vi har nyss skickat in en akutansökningar både till Ekhagstiftelsen och Formas för att rädda ett sista år med slututvärdering av det unika långliggande odlingssystemförsöket i Bollerup, oersättliga värden riskerar här annars gå förlorade. Hoppas Ekagastiftelsen gör ett undantag här. Medverkat till att det nu som avslutning är sått höstvete över hela försöket (och havre förra året), speciellt intresserad av  spårämneshalterna, men även proteinkvaliteten.  Därutöver är naturligtvis markproverna (bland annat för totalkol) viktiga. Vi behöver åtminstone minimibeloppet kr 150 000. VD för Hushållningssällskapet i Kristianstad Sven Fajersson har gett oss en frist på en vecka innan försöket avbryts helt.

Har någon av er kontakter eller uppslag?

Med vänlig hälsning,
Artur Garnstedt

KORE – god matkultur, folkbildning och vetenskap

Elise Matilde Lund från den norska biodynamiska föreningen skriver om KORE, en unik och fantastisk databas för envar att hämta information och inspiration ur.

KORE – god matkultur, folkeopplysning og vitenskap

Hva påvirker næringsinnholdet i grønnsakene vi spiser, hvem har forsket på økologisk husdyrhold i Europa og hvorfor er det forskjell på melkens fettinnhold i sommer- og vintersesongen?

KORE er en helt ny database for vitenskapelige artikler og rapporter som på ulike måter angår vår matproduksjon. Sammenhengene er komplekse og ingen studier kan favne alt, men ved å samle studier fra mange relevante fagfelt, håper vi å få noe av kunnskapen om de komplekse sammenhengene fram i lyset. Nettdatabasen har som hensikt å gjøre seriøse forskingsresultater allment tilgjengelig og temaene spenner fra konkret næringsinnhold i enkelte grønnsakssorter til samfunnsrelaterte spørsmål knyttet til helse.

Hvorfor har dere grunnlagt KORE?

Vi blir ofte presentert for bastante påstander omkring mat, helse og miljø. Med KORE ønsker vi å belyse bredden innen denne forskningen. Det kan være vanskelig nok å få oversikt over forskning som sier oss noe om hvordan matens innhold av ønskede og uønskede stoffer påvirkes av sortsutvalg, fôringspraksis, gjødslingsnivå og bruk av sprøytemidler. Enda vanskeligere blir det når slike aspekter ved matkvalitet skal ses i sammenheng med forskningsresultat innen matrelaterte helsespørsmål og helseutfordringer i dagens samfunn. Hvordan vi produserer maten vår har i tillegg store miljømessige konsekvenser, som kvaliteten av matjorda, artsmangfold, vannkvalitet og klimagassutslipp. Vår oppgave er ikke å gi svar eller en fullstendig oversikt – det ville være en helt umulig oppgave – men vi ønsker å skape en åpning inn til noe av all den forskningen som finnes på området.

Hva er kriteriene for utvelgelse av forskning dere gjør tilgjengelig?

I hovedsak er artiklene og rapportene publisert i vitenskapelige tidsskrift, noe vi anser å være relevant for temaet produksjonsmetoders innvirkning på matkvalitet og/eller matrelaterte helsespørsmål. Forskning som sammenligner ulike effekter av konvensjonell og økologisk/biodynamisk drift står selvsagt sentralt her, men også forskning som ikke hører inn i denne båsen er med.

Hvordan fungerer KORE, hvordan kan vi som publikum benytte oss av den?

KORE er en internettdatabase. Her kan du selv søke på ord, forskere, universiteter og enkeltstudier.  Nettsiden er laget med utgangspunkt i tre kategorier; temaartikler, presentasjon av enkeltstudier og en alfabetisk referanseliste.

Pågående prosjekter er presentasjoner av forskningsprosjekter som foregår i dag. Her presenteres prosjektlederen, hvor finansieringen kommer fra, bakgrunn for prosjektet og fremgangsmåten forskerne bruker.

Publiserte funn er korte beskrivelser av forskningsrapporter og undersøkelser. Alle funnene er fagfellevurdert og publisert i vitenskapelige tidsskrift. Her beskrives hva som undersøkes, hvordan analysene er utført og hvilke konklusjoner som ble trukket.

Temaartikler er egenproduserte artikler hvor mange forskningsartikler er samlet og satt sammen for å belyse og utdype enkelte tema og spørsmål. Man kommer for eksempel til mange studier som ser på hvordan sprøytemidler påvirker folks helse gjennom slike artikler.

Den alfabetiske referanselisten A-Å er en litteraturliste med oversikt over alle referanser som er brukt i KORE. forfattere, titler, utgivelsessted og årstall.

Hvem tror dere vil benytte seg av KORE, hvem er deres målgruppe?

Egentlig alle med interesse for disse spørsmålene, men spesielt retter nok siden seg til journalister, debattanter, kronikkforfattere og andre som er på jakt etter informasjon.

Hvem står bak KORE, og hvem var det som tok initiativet til å danne en slik database?

KORE er opprettet med støtte fra Stiftelsen Eir. Prosjekteier er Biologisk-dynamisk Forening og både daglig leder Idun Leinaas og prosjektmedarbeider Elise Matilde Lund er med i prosjektgruppa. Plantefysiolog og jordforsker Berit Swensen i VitalAnalyse har vært ansvarlig for det faglige innholdet og har samarbeidet tett med Jorunn Farbu (ernærings- og folkehelseviter). Faglig støtte og gode innspill til hva KORE skal være har vi også hatt i en støttegruppe.

I første fase fokuseres det på produksjonsmetoders innvirkning på matkvalitet og sammenhenger mellom mat og helse. I en planlagt andre fase, ønsker vi å tilgjengeliggjøre forskning på jordkvalitet og miljøaspekter knyttet til landbruk. Hvilken innvirkning har ulike landbrukspraksiser på jordsmonn og hvordan forskes det på dette? KORE er et folkeopplysningsprosjekt som forhåpentligvis vil gjennomgå mange faser.

 

Henvendelser og/eller forslag til forskningsrapporter og studier tas imot med stor takk.

/Elise Matilde Lund