GMO - genmodifierade organismer

Företag som har patent på liv. Växterna manipuleras att tåla vissa kemikalier eller att inte tåla vissa kemikalier, trots en naturlig resistens. För att detta ska inträffa, ska en gen sättas in i den befintliga växten eller djuret. Detta kan ske företrädelsevis med tre metoder.

Man slår sönder vävnaden med elektricitet så att en ny gen kan installeras.
Man skjuter in en ny gen med ”guldkulor”.
En cancer installeras, som ”bär” den nya genen. Cancern tas sedan bort.
I alla tre fallen installeras även antibiotika, som utgör en del av märkningen. Dessutom märks den nya växten så att den kan identifieras som företagets egen.

Det största företaget just nu inom denna bransch är Monsanto, som fram till idag har ca 11 500 arter märkta som sina egna. Dessa arter/sorter är inte enbart nya sorter, utan man har tagit gamla lokala sorter som odlats genom årtusenden och märkt dessa som sina egna.

Ett enskilt företag kan hävda att en sorts utsäde är märk med deras ”signatur” och att de ”äger” denna sort och utsädet. Gäller såväl sädesslag som grönsaker och andra växter som blommor. I första hand fokuserar man på livsmedels-, energi och fodergrödor.

Odlaren måste därefter betala licensavgift om han odlar den sorten. Företaget lyckas till och med ändra lagstiftningen i vissa länder så att de ”äger skörden” om sorten kan identifieras som företagets egen.

Den nya sort som företaget skapar, kan vara resistent (= tåla) vissa kemikaliska ämnen, som till exemplet glyfosat, som ingår i ett bekämpningsmedel. Det är identiskt med det ämne som företaget har patent på som växtskyddsmedel.

Odlaren tvingas använda detta växtskydds medel om han odlar en ”märkt” sort. De nya sorterna kan dessutom vara bärare av andra växtsjukdomar som kräver insats av andra växtskydds medel som t ex ett svampskyddsmedel, mot en svampinfektion som växten bär med sig.

I båda fallen måste odlaren köpa in just de växtskyddsmedlen som företaget marknadsför. För odlaren innebär detta ökade kostnader.

För att odla vissa sorter krävs dessutom att man årligen köper nytt utsäde, eftersom sorterna inte är reproducerbara, dvs men kan inte ta nytt utsäde från den gamla skörden. Det gror helt enkelt inte. Odlaren tillåts inte heller ta utsäde från den gamla skörden, det ingår i bestämmelserna som företaget skapat för sitt utsäde. Det betyder extra kostnader för odlaren.

Summa:

Man får inte ta nytt utsäde från den märkta sorten, även om det skulle vara möjligt att den går att använda som utsäde.
Man måste köpa nytt utsäde årligen.
Man måste köpa de kemikalier som behövs för att genomföra odlingen.
Om odlaren påträffas med att växten ofrivilligt växer på marken, äger företaget som har patentet, hela skörden.

Risker för spridning av resistens

Den resistensfaktor som växten har mot företagets kemikalier, kan sprida sig till andra växter, insekter och djur. Mutationer kan då uppstå så att de nya ”smittade” arterna dels är resistenta mot kemikalierna och dels kan ut veckla en giftighet relativt omgivningen.

Eftersom antibiotika används vid genmodifieringen, kommer onödig exploatering av antibiotika att förekomma. I kombination medför det mycket stora risker att individer utvecklar resistens mot antibiotika.

I ett större perspektiv kan detta få mycket ödesdigra följder.

De medicinska effekterna av de nya födoämnen som baseras på GMO-sorter eller GM-grödor, år inte tillfredsställande utredda. Försök med djur visar att icke önskvärda fysiska effekter ut vecklas. Det är förhöjda blodfettvärden, njur- och leversjukdomar, etc.

Summa:

Resistens mot antibiotika sprids okontrollerat.
Nya giftiga arter kan uppstå i naturen och sprids okontrollerat.
Resistens mot specifika kemikalier sprids till andra arter eller sorter.
Negativa fysikaliska effekter uppstår hos de arter, djur eller människor som använder GM-grödor som föda.
Den biologiska mångfalden minskar och nya icke önskvärda arter uppstår och kan spridas.